Saknad del

I ljuset kan jag se små nätverket av ärren som jag skärat in i låret med naglarna. Allt för dig. Allting för dig. Alltid för dig. Allt som du måste gjorde var att titta på det. Ärren verkar vackra bredvid det där äckliga röda såret. Vad skulle du känna sig om du visste att jag gjorde det mot mig själv för att få dig notisera? Var stolt om mig. Smärtan utanför jämföras inte till smärtan inuti. Skall du någonsin se att jag har ont för dig? Allting, alltid för dig. Dina jävla barn har ingen aning hur lyckliga är de. Närsomhelst du säger hejdå så känner jag mig fångade i regnet igen, stirrar på varmhet inom fönstren som jag får aldrig ha. Du kan inte vara min saknad del.